Hyperkalcemi

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Kalcium är viktigt för skelettet men även för neuromuskulära och metabola funktioner. Dess plasmahalt regleras via D-vitamin, parathormon och kalcitonin.

Definition

Hyperkalcemi innebär förhöjt kalciumvärde i blodet och kan graderas utifrån nivån. Symtomens svårighetsgrad korrelerar inte alltid till kalciumnivån. Exakta värden kan variera mellan olika laboratorier.

Risk för hyperkalcemisk kris föreligger vid svår hyperkalcemi, särskilt vid:

  • calciumjon >1,7 eller korrigerat Ca >3,4 eller
  • calciumjon >1,6 eller korrigerat Ca >3 mmol/L i kombination med symtom.

Förekomst

I öppenvård ses hyperkalcemi hos 1–4 % av patienterna. Motsvarande siffra för slutenvårdspatienter är 0,2–3 %. Vanligaste orsakerna är primär hyperparatyreoidism och malignitet (90 %).

Orsaker

Orsakerna till hyperkalcemi indelas efter nivån på paratyreoideahormon (PTH):

  • PTH-beroende (högt S-PTH eller inom övre referensområdet)
  • PTH-oberoende (lågt S-PTH)

PTH-orsakad hyperkalcemi

  • Primär hyperparatyreoidism (pHPT) – vanligast, ofta postmenopausalt hos kvinnor, finns i alla åldrar
  • Familjär hypokalcurisk hyperkalcemi (FHH) – familjär form med låg kalciumutsöndring i urin, och bristande inhibering av PTH-sekretion trots hyperkalcemi
  • Litiumbehandling
  • Njursvikt – ibland med påföljande tertiär hyperparatyreoidism
  • Paratyreoideacancer – sällsynt
  • Ektopisk PTH-produktion

Icke PTH-orsakad hyperkalcemi

  • Malign tumör – bröstcancer, myelom, lymfom och skivepitelcancer kan ge hyperkalcemi (även utan kända skelettmetastaser)
  • Skelettmetastaser – särskilt vid lungcancer, njurcancer, bröstcancer
  • Granulomatös sjukdom (som sarkoidos) – granulom bildar aktivt D-vitamin
  • Läkemedel – exempelvis tiazider (främst vid andra predisponerande faktorer), kan även demaskera en pHPT
  • Mjölkalkalisyndrom – massivt intag av kalcium och absorberbart alkali (antacida)
  • Immobilisering
  • D-vitaminintoxikation
  • Tyreotoxikos

Utredning

Symtom

Vid måttlig hyperkalcemi

  • Törst, polyuri
  • Illamående, förstoppning
  • Trötthet, muskelsvaghet och nedstämdhet

Vid uttalad hyperkalcemi

Symtom som vid måttlig samt:

  • kräkningar, intorkning
  • huvudvärk, förvirring
  • hypertoni, arytmi.

Hyperkalcemisk kris

  • Livshotande tillstånd med snabb sjukdomsutveckling
  • Dehydrering, psykiska problem, apati

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Fraktur – ökad frakturrisk föreligger
  • Läkemedel
  • Andra sjukdomar

Status

  • Allmäntillstånd
  • Hjärta – blodtryck, puls
  • Psykiskt status – avseende kognitiv funktion, depression, ångest
  • Överväg EKG – arytmi, förkortad QT-tid

Handläggning vid utredning

  • Vid hyperkalcemisk kris eller hyperkalcemi med allmänpåverkan eller njurpåverkan bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Vid förhöjt kalciumvärde och opåverkad patient bör kalcium kontrolleras om.
  • Vid kvarstående förhöjt värde bör kalcium kontrolleras i relation till PTH.
  • Högt PTH (eller inom övre referensområdet) talar för PTH-beroende hyperkalcemi.
  • Fortsatt utredning rekommenderas utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Kalciumjon
  • PTH
  • Överväg SR, Hb, fosfat, kreatinin, ALP, ALAT, TSH, fritt T4 och D-vitamin

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån kalciumnivå, klinisk bild och bakomliggande orsak. Icke-symtomgivande lätt förhöjt kalciumvärde behöver inte behandlas men kalciumvärdet bör följas.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

Vid hyperkalcemi orsakad av primär hyperparatyreoidism är kirurgi den enda kurativa behandlingsformen. Behandling kan vara aktuell vid:

  • ålder < 50 år
  • hög kalciumnivå eller symtomgivande hyperkalcemi
  • frakturer, njursten, osteoporos/osteopeni.

Komplikationer

Komplikationer

  • Osteoporos
  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Så fungerar hormonsystemet, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-01-13
Godkänt av:
Nationellt programområde endokrina sjukdomar