Fetma

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Definition

Graden av fetma klassificeras enligt WHO genom mätning av Body mass index (BMI), som räknas ut genom vikt i kg/längd i m² (kg/m²):

normalvikt – BMI 18,5-24,9
övervikt – BMI 25,0‐29,9
fetma – BMI 30,0‐34,9
svår fetma – BMI 35,0‐39,9
extrem fetma – BMI ≥ 40,0.

Bukfetma klassificeras genom att mäta midjemått mellan nedersta revbenet och höftkammen:

bukfetma – hos kvinnor ≥ 80 cm, hos män ≥ 94 cm
uttalad bukfetma – hos kvinnor ≥ 88 cm, hos män ≥ 102 cm.

Fetma klassificeras på annat sätt för barn, äldre och vissa etniska grupper.

Förekomst

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet med en aktuell prevalens på cirka 16 % hos den vuxna befolkningen.

Orsaker

Fetma är en kronisk sjukdom som är multifaktoriell med interaktion mellan metabola, genetiska och beteendemässiga faktorer samt miljö.

Riskfaktorer

Lägre socioekonomisk status
Ohälsosamma levnadsvanor
Psykossjukdom
Ärftlighet
Graviditet
Läkemedelsbehandling (neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, kortison)

Samsjuklighet

Många tillstånd kan både utgöra samsjuklighet och uppkomma som komplikationer till fetma:

typ 2-diabetes
hjärt- och kärlsjukdom, hypertoni
lipidrubbning
fettlever, gallsten
obstruktiv sömnapné
psykisk ohälsa
artros, gikt
cancer.

Utredning

Anamnes

Levnadsvanor – fysisk aktivitet, matvanor, rökning, alkohol
Vikt – utveckling, maximalvikt, försök till viktreduktion
Riskfaktorer
Samsjuklighet
Läkemedel
Symtom på hormonell orsak – exempelvis hypotyreos, Cushings syndrom, polycystiskt ovarialsyndrom

Status

Allmäntillstånd
Hjärta
Lungor
Blodtryck
Bukstatus – förstorad lever
Vikt, längd, BMI och midjemått

Handläggning vid utredning

Om fetma observeras vid besök för annat problem – informera om vilka behandlingsmöjligheter som finns och erbjud återbesök
Om patienten söker för fetma – ta prover och erbjud behandling
Vid misstänkt bakomliggande sjukdom – fortsätt utredning utifrån specifik frågeställning

Provtagningar

Laboratorieprover

Faste-P-glukos, HbA1c
Överväg blodstatus, njurfunktion, leverstatus, blodfetter, sköldkörtelprover

Behandling

Handläggning vid behandling

Fetma betraktas som en kronisk sjukdom och patienten bör erbjudas stöd för behandling.

Personcentrerat arbetssätt – utgå från patientens situation och förutsättningar
Behandlingsmål – upprätta individualiserade konkreta behandlingsmål där patienten är delaktig
Levnadsvanor – erbjud strukturerat levnadsvanearbete
Patientutbildning – erbjud stöd att förändra levnadsvanor, enskilt eller i grupp (via rådgivande samtal eller motsvarande)
Läkemedel eller kirurgi – överväg som tilläggsbehandling för att uppnå behandlingsmål

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling kan provas som ett komplement till levnadsvanearbete. Idag finns flera godkända preparat.

Undvik rutinmässigt förskrivande utan samtidigt stöd till förändrade levnadsvanor. Utvärdera läkemedelsbehandlingen efter 3-4 månader och sätt ut vid utebliven effekt (minst 5 % viktminskning).

Kirurgisk behandling

Fetmakirurgi är associerat med en större och varaktig viktnedgång, minskad fetmarelaterad samsjuklighet och minskad dödlighet.

Patienten bör vara införstådd med att kirurgi innebär risk för komplikationer och uppföljning med varaktig livsstilsförändring, livslång supplementering och årlig provtagning.

Metod – vanligast är gastric bypass och gastric sleeve
Absoluta kontraindikationer – alkohol- eller drogberoende, svår psykisk sjukdom eller känd cancersjukdom med hög recidivrisk
Relativa kontraindikationer – ätstörning, riskbruk av alkohol, nedsatt kognitiv förmåga, oklara buksmärtor

Levnadsvanor

Informera om att en hälsosam kost och fysisk aktivitet minskar den kardiovaskulära risken oberoende av viktnedgång. Vid minst 5 % viktnedgång minskar även risken för fetmarelaterade komplikationer.

Kost

Erbjud helst kvalificerat rådgivande samtal med dietist eller sjuksköterska
Överväg pulverdiet vid extrem fetma och behov av snabb viktminskning (samtidigt med stöd till förändrade levnadsvanor)

Fysisk aktivitet

Bedöm behov av hjälp via fysioterapeut
Uppmuntra till ökad fysisk aktivitet, där varje steg räknas – sträva efter 150-300 minuters konditionsträning av måttlig intensitet per vecka
Erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR) eller rekommendera aktivitetsdagbok och stegräknare vid behov

Uppföljning

Kliniska kontroller

Regelbunden uppföljning är viktigt för ett gott behandlingsresultat.

Vid fetma

Följ upp levnadsvanor och behandlingsmål, justera vid behov
Kontrollera vikten
Utvärdera eventuell läkemedelsbehandling och justera vid behov

Efter fetmakirurgi

Efterfråga eventuella symtom och komplikationer
Följ upp levnadsvanor och behandlingsmål, justera vid behov
Kontrollera vikt och prover utifrån supplementering med vitamin B12, kalcium, vitamin D, järn och multivitamintablett

Komplikationer

Fetma är relaterat till en uttalad livskvalitetsnedsättning och samsjuklighet. Efter fetmakirurgi finns andra komplikationer att beakta.

Komplikationer efter fetmakirurgi

Allmänna

Akuta postoperativa – blödning, infektion, oavsiktlig organskada, trombos
Psykisk ohälsa
Alkohol – ökad känslighet
Hud och bukvägg – ärrbråck samt hudöverskott som kan ge sår, eksem, infektion
Förändrat läkemedelsupptag (överväg serumkoncentration, undvik depotberedning)
För stor viktnedgång (överväg kontakt med dietist)
Viktuppgång – 20-25 % av patienterna återtar hela eller delar av vikten (överväg bedömning av dietist eller specialiserad vård)

Mage- och tarm

Ileus, striktur, stenos – svårigheter vid matintag, frekventa påtagliga buksmärtor (ovanligt)
Ulcus, gastroesofageal reflux, gallsten (överväg utredning och behandling)
Diarré, förstoppning

Dumpingsyndrom

Orsak – uppkommer inom 1 timme på grund av stor volym i tunntarmen (via osmos) och blodtrycksfall
Symtom – illamående, magkramp, trötthet, darrighet, hjärtklappning, svettning och yrsel
Rekommendation – ät oftare, långsammare, mindre portioner. Undvik måltidsdryck samt söta och feta livsmedel
Åtgärd – överväg kontakt med dietist

Reaktiv hypoglykemi

Orsak – uppkommer efter 1-3 timmar på grund av snabb hyperglykemi med efterföljande insulinstegring
Symtom – yrsel, darrningar, kramp, försämrad koordination, svaghet, svettning, synstörning, sluddrigt tal och synkope
Rekommendation – ät oftare, långsammare, mindre portioner. Undvik måltidsdryck och snabba kolhydrater. Strikta råd om totalt minskat kolhydratintag
Åtgärd – överväg kontakt med dietist eller specialiserad vård (kan kräva läkemedelsbehandling)

Malabsorption

Bristtillstånd – låga värden av vitaminer och/eller mineraler som noteras vid provtagning
Åtgärd – justera supplementering, överväg kontakt med dietist