Hitta på sidan

Tjock- och ändtarmscancer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen.
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet (särskilt diabetes).
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar.
  • Läkemedel (särskilt immunosuppression, antikoagulantia och metformin) samt överkänslighet.
  • Vid behov kommentar om patientens förutsättningar att genomgå koloskopi (som behov av inneliggande laxering).
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar.
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer.
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Vid misstanke om malignitet hos barn under 18 år, kontakta omgående närmaste barnklinik för skyndsam vidare utredning (utanför SVF).

Om hälsotillståndet

Förekomst

Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Varje år registreras knappt 5 000 nya fall av koloncancer och drygt 2 000 fall av rektalcancer.

Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 % är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är något vanligare bland män medan koloncancer är lika vanligt hos män och kvinnor.

Orsaker

Cancerutvecklingen sker vanligen från polyper (adenom) under 10–15 års tid. Polyper förekommer vid 60 års ålder hos drygt 15 % av alla män och 10 % av alla kvinnor. Prognosen vid tjock- och ändtarmscancer är främst avhängig av i vilket stadium cancern diagnostiseras.

Riskfaktorer

Följande faktorer har visats ge ökad risk för insjuknande i kolorektalcancer:

  • Ärftlighet.
  • Samsjuklighet – långvarig och utbredd kolit, diabetes.
  • Övervikt.
  • Hög konsumtion av rött och processat kött.
  • Hög alkoholkonsumtion eller tobaksbruk.

Organiserad screening

Hälso- och sjukvården bör erbjuda organiserad screening för tjock- och ändtarmscancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år. Vid påvisande av ockult blod i avföringen inom ett screeningprogram ska koloskopi erbjudas.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

Följande ska föranleda misstanke, enskilt eller tillsammans:

  • Blod i avföringen.
  • Anemi.
  • Ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år.

Anamnes

  • Aktuella symtom.
  • Ärftlighet.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Bukstatus.
  • Rektalpalpation.

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke ska följande utföras inom 10 dagar:

  • Anamnes och status.
  • I första hand rektoskopi och i andra hand proktoskopi.
  • Hb och anemiutredning vid anemi.
  • F-Hb vid ändring av annars stabila avföringsvanor.

Om undersökningarna visar annan blödningskälla ska den behandlas och följas upp efter 4 veckor. Blodförtunnande läkemedel ändrar inte handläggningen.

Särskilda överväganden
  • Positivt F-Hb som isolerat fynd bör utredas, men inte inom ramen för SVF.
  • Individer med riskfaktorer bör särskilt uppmärksammas avseende symtom som ger misstanke.
  • Det finns anledning att vara vaksam för kombinationer av symtom, som samtidig buksmärta, eller om patienten söker upprepade gånger för samma symtom (se vårdprogram).

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto-/rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla, eller där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla
  • järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
  • ändrade avföringsvanor i mer än 4 veckor hos patienter över 40 år i kombination med positivt F-Hb
  • fynd vid prokto-/rektoskopi eller rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer
  • fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Differentialdiagnoser

  • Benign polyp.
  • Hemorrojder.
  • Divertikulos.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Irritabel tarm (IBS).
  • Analcancer, gynekologisk cancer.

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Patientmedverkan och kommunikation

Relaterad information

Nationellt vårdprogram tjock- och ändtarmscancer, Regionala cancercentrum i samverkan

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.