Bukspottkörtelcancer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

C25-
Malign tumör i pankreas

ICD-10-SE

Z85.0G
Malign tumör i gallblåsan och gallvägarna i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C23, C24)
Z85.0H
Malign tumör i pankreas i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C25)
C24.0
Malign tumör i extrahepatiska gallgångarna
C24.1
Malign tumör i ampulla Vateri
C25.9
Ospecificerad lokalisation av malign tumör i pankreas
C25.8
Malign tumör i pankreas med övergripande växt
C25.0
Malign tumör i caput pancreatis
C17.0
Malign tumör i duodenum
C25.7
Malign tumör i pankreas med andra lokalisationer
C25.2
Malign tumör i cauda pancreatis
C25.1
Malign tumör i corpus pancreatis
C25.3
Malign tumör i ductus pancreatis

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar
  • Läkemedel samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Standardiserat vårdförlopp bukspottkörtelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Cirka 1 500 personer per år får i Sverige cancer i bukspottsproducerande exokrina pankreas eller periampullärt. Pankreascancer utgör mer än 80 % av dessa tumörer.

Diagnosen ställs ofta sent och 75 % har en obotbar sjukdom vid diagnos. Pankreas och periampullär cancer har en dålig prognos. Vid kurativt syftande behandling är 5 års-överlevnaden 25 % för pankreascancer och 45 % för gruppen med periampullär cancer.

IPMN (intraductal papillary mucinous neoplasm) är en form av pankreascysta och betraktas som en premalign förändring.

Tidig debut verkar öka risken för ärftlig pankreascancer. Familjer där det i samma släktgren finns två individer med pankreascancer kan erbjudas remiss till en onkogenetisk mottagning.

Riskfaktorer

  • Hög ålder.
  • Rökning, snusning.
  • Fetma.
  • Typ 2-diabetes.
  • Alkoholmissbruk.
  • Kronisk pankreatit.
  • Viss hereditet.

Utredning

Symtom

Symtom som ger misstanke

  • Gulsot eller gallstas.
  • Palpabel knöl i övre delen av buken.
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré.

Andra symtom

Symtomen vid bukspottkörtelcancer är ofta vaga och ospecifika.

  • Illamående, matleda eller viktnedgång.
  • Extrem trötthet, kräkningar och ascites (särskilt vid spridd sjukdom).

Anamnes

  • Aktuella symtom.
  • Riskfaktorer.
  • Nydebuterad typ 2-diabetes.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Inspektion av hud och sklera – gulsot.
  • Bukstatus.

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Misstanke ska föranleda

  • anamnes och status
  • laboratorieprover
  • remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.

Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Hantera remissvar skyndsamt.

Akut undersökning

Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.

Endoskopi

Gastroskopi bör göras vid smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång.

Bilddiagnostik

DT-buk (MR om DT inte finns att tillgå) bör göras vid

  • palpabel knöl i övre delen av buken
  • nydiagnostiserad diabetes i kombination med ett symtom som ger misstanke
  • kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • Bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för potentiellt malign förändring (inklusive IPMN och vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt.
  • Gallstas ej kopplad till gallstens- eller leversjukdom.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Provtagningar

Laboratorieprover

Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.

Gallstas påvisas med förhöjt bilirubin och ALP/GT.

Differentialdiagnoser

Kronisk eller autoimmun pankreatit kan vara svårt att differentialdiagnostisera från cancer.

Komplikationer

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-12-14
Godkänt av:
Nationella programområden cancersjukdomar

Hitta på sidan