Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

R688P
Andra allmänna symtom och sjukdomstecken och okänd orsak till sjukdom

ICD-10-SE

R69.9
Okända och ospecificerade orsaker till sjuklighet

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom och fynd som föranleder remissen.
  • ­Svar på samtliga undersökningar.
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet.
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar (särskilt maligniteter).
  • Längd, vikt, temperatur.
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare, antikoagulantia eller metformin) och överkänslighet.
  • Social situation, inklusive rökning, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar.
  • Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer.
  • Uppgift om att patienten är informerad.
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).
  • Dokumenterat samtycke till att utredande enhet tar del av journaluppgifter från andra vårdgivare.

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om

  • att det finns anledning att göra flera undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer eller någon annan allvarlig sjukdom
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Detta standardiserade vårdförlopp gäller för patienter som är 18 år eller äldre med allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer (AOS).

Cancerpatienter som debuterat med ospecifika symtom har längre utredningstid och högre dödlighet än patienter som debuterat med alarmsymtom kopplat till en specifik sjukdom.

När allvarliga ospecifika symtom väcker välgrundad misstanke om cancer stämmer misstanken i 15–20 procent av fallen. Syftet med detta standardiserade vårdförlopp är därför att säkra en medicinsk utredning utan dröjsmål.

Utredning

Flödesschema för handläggning vid AOS.

Symtom

Symtom som ger misstanke

Ofta ingår ett eller flera av följande symtom eller fynd, nytillkomna och utan rimlig förklaring:

  • allmän sjukdomskänsla
  • uttalad trötthet
  • aptitlöshet
  • större oavsiktlig viktnedgång, särskilt i kombination med andra angivna symtom
  • långvarig feber
  • smärtor
  • patologiska laboratorievärden, till exempel förhöjd sänka, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjt kalcium eller lågt blodvärde
  • markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården
  • markant ökad konsumtion av läkemedel.

Anamnes

  • Ärftlighet.
  • Tidigare cancersjukdom.
  • Alkohol- tobak-och droganamnes.
  • Viktnedgång.
  • Metod för temperaturmätning och användandet av febersänkande läkemedel. 
  • Yrkesexponering, till exempel asbest, bekämpningsmedel.

Vid en viktförändring efterfråga särskilt omfattning (omfång och period).

Inhämta detaljerade uppgifter om kroppstemperaturen (dygnsrytm, period) vid långvarig feber.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Inspektion av munhåla, särskilt tandstatus och hud.
  • Hjärt- och lungstatus inklusive blodtryck och puls
  • Palpation av buk, leder, lymfkörtlar, bröstkörtlar, testiklar, rektum.
  • Temperatur, vikt, längd.

Komplettera med status utifrån symtom.

Handläggning vid utredning

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke ska följande utföras:

  • anamnes
  • status
  • laboratorieprover
  • eventuellt riktad undersökning, till exempel lungröntgen eller gynekologisk undersökning, om det inte fördröjer förloppet.

Syftet med undersökningarna är att identifiera bakomliggande orsak för att kunna genomföra sjukdomsspecifik utredning eller behandling, eller att skapa underlag till remiss till utredning.

Finns misstanke om en specifik cancerform bör aktuellt SVF-förlopp följas. Vid järnbristanemi överväg SVF tjock- och ändtarmscancer respektive matstrups- och magsäckscancer.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger om cancermisstanke kvarstår och utredningen inte pekat mot en specifik diagnos.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Innan remiss skickas beakta att

  • undersökningar enligt ovan är utförda, svar föreligger och är bedömdaundersökningar enligt ovan är utförda, svar föreligger och är bedömda
  • patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.

Provtagningar

Laboratorieprover

Följande laboratorieprover är obligatoriska:

  • Hb, leukocyter, trombocyter
  • SR, CRP ­ 
  • glukos ­
  • natrium, kalium, kreatinin (eGFR) ­
  • korrigerat kalcium/joniserat kalcium ­
  • B12, folat, ferritin, LD, albumin
  • S-Proteinprofil (S-Elektrofores)­  ­
  • S-Kappakedja, fri och Lambdakedja, fri eller U-Proteinprofil (U-Elektrofores)
  • bilirubin, ALAT, alkaliskt fosfatas
  • TSH ­
  • PSA
  • urinsticka.

Uppföljning

Även om SVF avskrivs är det viktigt att följa upp patienten, förslagsvis efter 3–6 månader för att inte missa nytillkomna eller försämrade symtom. Informera patienten digitalt eller via telefon.

Komplikationer

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-11-02
Godkänt av:
Nationella programområden cancersjukdomar

Hitta på sidan