Trombocytopeni

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation gäller trombocytopeni hos vuxna.

Om hälsotillståndet

Definition

Trombocytopeni, lågt antal trombocyter, föreligger när koncentrationen av trombocyter i blodet är mindre än 150 x 10⁹/L.

Orsaker

Trombocytopeni kan orsakas av minskad produktion eller ökad konsumtion (ökat behov eller kortare överlevnadstid) samt en kombination av de två.

Ökad konsumtion

  • Virusinfektion – tillfälligt lågt värde
  • ITP (immunologisk trombocytopen purpura) – debut efter tillstånd som påverkar immunförsvaret, ibland kroniskt (> 12 månader)
  • HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom)
  • TTP (trombotisk trombocytopen purpura) – även anemi, ibland njursvikt och neurologiska symtom
  • DIC (disseminerad intravasal koagulation)
  • Autoimmun sjukdom
  • Preeklampsi, eklampsi eller HELLP
  • Förstorad mjälte
  • Mekanisk hjärtklaff eller dialys

Minskad produktion

  • Vitamin B12- eller folsyrebrist
  • Malignitet – särskilt hematologisk
  • Alkoholöverkonsumtion
  • Läkemedel – exempelvis ASA, NSAID, clopidogrel, tiazider, cytostatika, antiepileptika, neuroleptika, heparin (Heparin inducerad trombocytopeni, HIT)
  • Okänd orsak

Utredning

Symtom

Vid trombocytopeni med lägre värden, särskilt vid högre ålder, förekommer:

  • hematom eller petekier
  • blödning eller blödningstendens från slemhinna
  • allmänpåverkan.

Trombocyter > 30 x 10⁹/L ger sällan symtom.

Anamnes

  • Aktuella symtom – debut, duration
  • Ymnig blödning – vid menstruation, tandextraktion, operation, förlossning
  • Infektion – nyligen genomgången
  • Orsaker som kan ge trombocytopeni

Status

  • Allmäntillstånd
  • Hud, mun och näsa – petekier, blödning
  • Bukpalpation – förstorad lever, mjälte
  • Lymfkörtelpalpation – förstorade körtlar

Handläggning vid utredning

  • Vid uttalad trombocytopeni eller trombocytopeni med symtom, rekommenderas omgående kontakt med specialiserad vård för fortsatt handläggning.
  • Vid trombocytopeni med samtidig anemi eller avvikande leukocyt- eller koagulationsprov, bör akut leukemi utredas.

Hos patienter med trombocytopeni utan symtom kan pseudotrombocytopeni föreligga. Kontrollera blodstatus inklusive trombocyter i citratrör (för att utesluta pseudotrombocytopeni). Överväg kompletterande prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

  • Om trombocytvärdet är normalt behövs ingen ytterligare åtgärd.
  • Vid sjunkande trombocyter rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
  • Vid fortsatt lindrig till måttlig isolerad trombocytopeni, se över patientens läkemedel och åtgärda misstänkta bakomliggande orsaker. Planera för klinisk uppföljning.

Uppföljning

Kliniska kontroller

Stabil och utredd lindrig trombocytopeni bör följas utifrån provsvar och patientens individuella behov.

  • Ta blodstatus ungefär var 3:e månad första året och därefter årligen
  • Planera ytterligare provtagning vid behov utifrån klinisk bild
  • Kontakta specialiserad vård vid sjunkande trombocyter.
Blodförtunnande läkemedel vid trombocytopeni

Patient med blodförtunnande läkemedel kan ibland fortsätta med behandlingen med försiktighet. Kontakt med hematolog kan övervägas.

  • ASA – bedöms sannolikt göra större nytta än risk vid kardiovaskulär sjukdom och trombocyter ≥ 50 x 10⁹/L.
  • NSAID – kan ges vid trombocyter ≥ 50 x 10⁹/L, vid behov med tillägg av protonpumpshämmare.
  • Antikoagulantia – bör dosreduceras vid trombocyter ner mot 30 x 10⁹/L och sättas ut vid lägre värde.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2020-11-13
Godkänt av:
Nationellt programområde cancersjukdomar

Hitta på sidan