Lungemboli

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Definition

Lungemboli innebär förekomst av trombos i en eller flera lungartärer.

Förekomst

Incidensen uppskattas vara mellan 25–100 per 100 000 invånare och år och ökar med stigande ålder.

Orsaker

Provocerad förekomst föreligger i cirka 60 procent av fallen, resten är spontana och utan uppenbar orsak. Embolisering kan ske från tromboser i djupa vener i bäckenet, nedre eller övre extremiteterna, samt från höger förmak.

Riskfaktorer

För att utveckla trombos krävs ofta en kombination av två eller tre av följande komponenter ur Virchows triad – hyperkoagulation, kärlskada och/eller venstas.

Hyperkoagulation

Tidigare venös tromboembolism  
Ålder, fetma  
Koagulationsrubbning  
Malignitet  
Östrogen – p-piller, hormonbehandling vid menopaus, graviditet  
Autoimmun sjukdom, inflammatorisk systemsjukdom
Hjärtsvikt och KOL  
Infektion
Nefrotiskt syndrom  
Rökning

Kärlskada

Operation, trauma, blödning
Central venkateter

Venstas

Immobilisering – bentrauma, gipsat ben, benpares

Utredning

Symtom

Akut dyspné  
Takypné  
Takykardi  
Bröstsmärta och andningsrelaterad smärta
Torrhosta  
Hemoptys   
Hemodynamisk påverkan, synkope

Anamnes

Aktuella symtom  
Riskfaktorer

Status

Allmäntillstånd  
Hjärta
Lungor
Blodtryck 
EKG 
Syresaturation i både vila och aktivitet

Handläggning vid utredning

Vid allmänpåverkan eller kliniskt sannolik lungemboli rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Överväg akuttransport och ge akutbehandling.

Vid opåverkad patient kan den kliniska sannolikheten för lungemboli värderas med hjälp av Wells score.

Wells score

Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för patient under graviditet eller behandling med p-piller eller östrogen.

Symtom eller fynd	Poäng
Kliniska symtom/tecken på DVT	1
Alternativ diagnos mindre sannolik än lungemboli	1
Puls > 100	1
Immobilisering > 3 dagar eller kirurgi senaste 4 veckorna	1
Tidigare djup ventrombos	1
Hemoptys	1
Malign sjukdom	1

0–1 poäng: kliniskt osannolik lungemboli 
≥ 2 poäng: kliniskt sannolik lungemboli

Vid kliniskt osannolik lungemboli rekommenderas utredning med D-dimer om symtomen pågått i mindre än en vecka.

En negativ D-dimer hos patient utan andra komplicerande sjukdomar eller graviditet utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande lungemboli.

Differentialdiagnoser

Hjärtsvikt  
Pneumothorax  
Pneumoni, pleurit, bronkit  
Astma, KOL  
Perikardit, hjärtinfarkt, aortadissektion  
Blödning, sepsis, hjärttamponad  
Smärta interkostalmuskulaturen

Behandling

Handläggning vid behandling

Ge akutbehandling i väntan på ambulans

Akutbehandling

Säkerställ fri luftväg och adekvat andning. 
Följ vitalparametrar. 
Ge syrgas. 
Sätt perifer venkateter.

Uppföljning

Vid kvarstående andningsrelaterade besvär efter utläkt lungemboli kan patienten hänvisas till fysioterapeut för genomgång av andningstekniker.

Komplikationer

Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (tidigare kallat kronisk lungembolisering) kan utvecklas om rekanaliseringen efter en akut lungemboli blir ofullständig. Det sker hos 1–3,8 procent.