Viruskrupp hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

ICD-10-SE

J05.0
Akut obstruktiv laryngit

Om hälsotillståndet

Förekomst

Viruskrupp är vanligast under höst och vinter. Det förekommer oftast hos barn i åldern tre månader till tre år, men kan förekomma i högre åldrar.  

Orsaker

Viruskrupp eller krupp (tidigare pseudokrupp eller falsk krupp), orsakas av en svullnad av slemhinnor i larynx och trakea i samband med virusinfektion. Vanliga agens är parainfluensa-, influensa- eller RS-virus. Viruskrupp ska skiljas från difterisk krupp.

Utredning

Symtom

Symtom som kan förekomma är

  • skällande hosta och heshet, ofta debut efter några timmars sömn
  • andnöd
  • ibland förkylningssymtom med snuva, hosta och halsont några dagar före debut.

Anamnes

Ta anamnes avseende

  • aktuella symtom, debut och duration
  • pågående infektion eller feber
  • andra sjukdomar, exempelvis astma eller allergi
  • läkemedel
  • vaccinationsstatus.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • lungor – andningsfrekvens, inspiratorisk stridor, indragningar
  • hjärta – frekvens
  • temp, saturation.

Tecken på allvarlig infektion

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

Tecken på allvarlig infektion hos barn 230228.pdf

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Viruskrupp kan delas in i olika svårighetsgrad som styr handläggningen:

  • svår – inspiratorisk stridor i vila (sternum), slött eller mycket oroligt barn
  • måttlig – inspiratorisk stridor vid ansträngning (subkostalt/jugulärt)
  • lindrig – ingen stridor, inga eller endast lindriga indragningar.

Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid:

  • svår viruskrupp
  • tecken på allvarlig infektion hos barn – vid medelhög eller hög risk
  • upprepad saturation ≤ 92 %.

Samtidiga ronki och nedsatt saturation kan tala för samtidig obstruktiv bronkit eller astma. Detta bör prioriteras i handläggningen, se separat rekommendation om akut astma hos barn.

Differentialdiagnoser

Här följer exempel på differentialdiagnoser:

  • obstruktiv bronkit eller astma.
  • epiglottit
  • främmande kropp
  • bakteriell laryngotrakeit
  • retrofaryngeal abscess
  • difterisk krupp (mycket ovanligt)
  • allergisk reaktion med ödem.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Vid svår viruskrupp – ge akutbehandling och överväg att tillkalla ambulans.
  • Vid måttlig viruskrupp – ge akutbehandling.
  • Vid lindrig viruskrupp – överväg en dos steroid för att förebygga symtom kommande natt.
  • Vid samtidig akut obstruktivitet – se separat rekommendation om akut astma hos barn då denna behandling ska prioriteras.

Akutbehandling

  • Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
  • Lugna barnet och håll det upprätt.
  • Avvakta behandlingsresultat och bedöm om barnet behöver skickas till akutmottagning.
Syrgas

Vid saturation ≤ 92 % – ge syrgas 2 liter/min på näsgrimma eller 5 liter/min på mask.

Adrenalin

Vid besvärlig stridor eller hosta där omedelbar effekt önskas – ge adrenalin som inhalation i nebulisator. Upprepa efter 20–30 minuter första timmen vid behov. Kontrollera puls regelbundet.

Steroider

Vid behov av mer långvarig effekt – ge en engångsdos steroid, peroralt eller som inhalation (max 3 gånger per år).

Behandling i hemmet

Om symtomen förbättras kan barnet åka hem. Ge råd om att lugna barnet och hålla det upprätt vid nya symtom i hemmet. Sval luft hjälper ofta.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Krupp, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2023-06-19
Godkänt av:
Nationella programområden barn och ungdomars hälsa

Hitta på sidan