Hitta på sidan

Viruskrupp hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Viruskrupp är vanligast under höst och vinter. Det förekommer oftast hos barn i åldern tre månader till tre år, men kan förekomma i högre åldrar.  

Orsaker

Viruskrupp eller krupp (tidigare pseudokrupp eller falsk krupp), orsakas av en svullnad av slemhinnor i larynx och trakea i samband med virusinfektion. Vanliga agens är parainfluensa-, influensa- eller RS-virus. Viruskrupp ska skiljas från difterisk krupp.

Utredning

Symtom

Symtom som kan förekomma är

  • skällande hosta och heshet, ofta debut efter några timmars sömn
  • andnöd
  • ibland förkylningssymtom med snuva, hosta och halsont några dagar före debut.

Anamnes

Ta anamnes avseende

  • aktuella symtom, debut och duration
  • pågående infektion eller feber
  • andra sjukdomar, exempelvis astma eller allergi
  • läkemedel
  • vaccinationsstatus.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • lungor – andningsfrekvens, inspiratorisk stridor, indragningar
  • hjärta – frekvens
  • temp, saturation.

Tecken på allvarlig infektion

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Viruskrupp kan delas in i olika svårighetsgrad som styr handläggningen:

  • svår – inspiratorisk stridor i vila (sternum), slött eller mycket oroligt barn
  • måttlig – inspiratorisk stridor vid ansträngning (subkostalt/jugulärt)
  • lindrig – ingen stridor, inga eller endast lindriga indragningar.

Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid:

  • svår viruskrupp
  • tecken på allvarlig infektion hos barn – vid medelhög eller hög risk
  • upprepad saturation ≤ 92 %.

Samtidiga ronki och nedsatt saturation kan tala för samtidig obstruktiv bronkit eller astma. Detta bör prioriteras i handläggningen, se separat rekommendation om akut astma hos barn.

Differentialdiagnoser

Här följer exempel på differentialdiagnoser:

  • obstruktiv bronkit eller astma.
  • epiglottit
  • främmande kropp
  • bakteriell laryngotrakeit
  • retrofaryngeal abscess
  • difterisk krupp (mycket ovanligt)
  • allergisk reaktion med ödem.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Vid svår viruskrupp – ge akutbehandling och överväg att tillkalla ambulans.
  • Vid måttlig viruskrupp – ge akutbehandling.
  • Vid lindrig viruskrupp – överväg en dos steroid för att förebygga symtom kommande natt.
  • Vid samtidig akut obstruktivitet – se separat rekommendation om akut astma hos barn då denna behandling ska prioriteras.

Akutbehandling

  • Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
  • Lugna barnet och håll det upprätt.
  • Avvakta behandlingsresultat och bedöm om barnet behöver skickas till akutmottagning.
Syrgas

Vid saturation ≤ 92 % – ge syrgas 2 liter/min på näsgrimma eller 5 liter/min på mask.

Adrenalin

Vid besvärlig stridor eller hosta där omedelbar effekt önskas – ge adrenalin som inhalation i nebulisator. Upprepa efter 20–30 minuter första timmen vid behov. Kontrollera puls regelbundet.

Steroider

Vid behov av mer långvarig effekt – ge en engångsdos steroid, peroralt eller som inhalation (max 3 gånger per år).

Behandling i hemmet

Om symtomen förbättras kan barnet åka hem. Ge råd om att lugna barnet och hålla det upprätt vid nya symtom i hemmet. Sval luft hjälper ofta.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Krupp, 1177

Relaterad information