Hitta på sidan
Sköldkörtelrubbning hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Hypo- och hypertyreos kan förekomma hos barn i alla åldrar, men är vanligast hos flickor i tonåren. Hypotyreos är vanligare hos barn med Downs syndrom och Turners syndrom. Det finns även ovanliga former av medfödd sköldkörtelsjukdom som behöver behandling redan i nyföddhetsperioden.
Orsaker
Några orsaker till hypotyreos är:
- autoimmun tyreoidit (Hashimoto) – vanligaste orsaken till hypotyreos hos barn
- kongenital hypotyreos – sköldkörtelsvikt som upptäcks via den neonatala screeningen (TSH över 30 mU/L plasma)
- central medfödd hypotyreos – ovanlig diagnos med hypofyssvikt som inte fångas i screeningen på grund av lågt TSH
- hypofystumör – ovanlig diagnos som kan orsaka hypotyreos på grund av hypofyssvikt.
Några orsaker till hypertyreos är:
- Grave´s sjukdom – vanligaste orsaken till hypertyreos hos barn
- övergående hypertyreos hos det nyfödda barnet – orsakat av intrapartalt överförda TRAK-antikroppar från moder och kan behöva behandlas beroende på svårighetsgrad.
Utredning
Symtom
Hypotyreos
Symtom som trötthet, frusenhet, förstoppning, torr hud, bradykardi och håravfall är ofta mindre uttalade hos barn än hos vuxna. Hos många barn är det initialt inga eller diffusa symtom på hypotyreos, men var uppmärksam på följande symtom:
- slöhet, dålig viktuppgång, kvarstående gulsot (ikterus) och suturvidgning i skallben hos det nyfödda barnet
- försämrad längdtillväxt och lätt viktökning
- försenad pubertet.
Hypertyreos
Symtom på hypertyreos är:
- viktnedgång eller dålig tillväxt
- takykardi
- struma
- trötthet
- muskelsvaghet
- psykisk labilitet, oro och missnöjdhet
- endokrin oftalmopati – mindre vanligt hos barn.
Anamnes
Anamnestagning innefattar:
- debut och duration
- andra sjukdomar eller syndrom
- hereditet.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd
- längd och vikt
- ikterus (gäller nyfödda)
- hjärta, puls
- sköldkörtel.
Handläggning vid utredning
Provtagning rekommenderas vid misstanke om hypo- eller hypertyreos, då symtom hos barn ofta är diffusa och ospecifika.
Provtagning och bedömning av provsvar
Initial kontroll
Ta TSH och fritt T4 (fT4) när patienten är infektionsfri och agera enligt följande:
- Vid åldersanpassat TSH inom normalområdet behövs ingen vidare utredning.
- Vid avvikande TSH – ta om TSH och fT4 samt komplettera med antikroppar mot tyreoperoxidas (TPO) och mot TSH-receptorn (TRAK).
Fortsatt handläggning efter uppföljande kontroll
Vid lågt TSH och något av följande:
- Normalt eller förhöjt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypertyreos.
- Lågt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypofyssvikt.
Vid lätt förhöjt TSH (under 10 mU/L) och något av följande:
- Lågt fT4 (eller inom lägre normalområdet) – konsultera barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypotyreos.
- Normalt fT4 utan TPO-antikroppar – ta nya prover efter 1-2 månader (TSH, fT4, anti-TPO). Om värdena är normaliserade behövs inga fler kontroller. Obesitas medför lätt förhöjt TSH. Är värdena stationära kan TSH-kontroll avslutas. Infektioner ger övergående TSH-stegring.
- Normalt fT4 samt förekomst av TPO-antikroppar – ta nya prover efter 1-2 månader och följ utvecklingen då det finns ökad risk att utveckla hypotyreos de närmaste åren. Konsultera barnläkare om trenden talar för hypotyreos.
- Förhöjt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning.
Vid förhöjt TSH (över 10 mU/L) – konsultera barnläkare omgående för vidare handläggning (oavsett övriga prover).
Behandling
Handläggning vid behandling
Barn med sköldkörtelsjukdom behandlas inom specialiserad vård.
Nyföddhetsscreeningen med PKU-prov hanteras på centralt metabollaboratorium i Stockholm (CMMS). Om ett prov visar TSH över 30 mU/L så larmar CMMS till barnmedicinsk enhet i den region där barnet har sin hemadress.
Komplikationer
Komplikationer vid hypo- och hypertyreos hos barn är:
- myxödemkoma – ett sällsynt men livshotande tillstånd
- ökad risk för hjärt-kärl-sjukdom
- ökad risk för läkemedelsinteraktion.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
