Obstruktiv sömnapné hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

Identifiering av barn med misstänkt obstruktiv sömnapné

Specialiserad vård

Utredning och behandling via ÖNH-klinik, i samråd med Barnklinik i vissa fall

Remissrutiner

Indikation för remiss till ÖNH-mottagning

Anamnestisk misstanke om sömnapné hos barn

OSA hos barn med typisk anamnes samt tonsill- eller adenoidhypertrofi utreds inte rutinmässigt med sömnregistrering innan beslut om operation.

ÖNH-kliniken samråder med barnkliniken avseende val av utredning i de fall det finns behov av sömnregistrering.

Specialistklinik skickar remiss för NAR, alternativt polysomnografi om även registrering med EEG under sömn önskas.

Om hälsotillståndet

Ett barn som snarkar regelbundet (mer än tre nätter i veckan) och sover oroligt kan ha en sömnrelaterad andningsstörning. Barn som har trångt i nässvalget kan få störd sömn och obstruktiva andningsuppehåll.

Definition

Obstruktiv sömnapné (OSA) hos barn definieras som > 1 apné per sömntimme.
En apné innebär två uteblivna andetag med eller utan mikrouppvaknande.

Förekomst

Sömnrelaterad andningsstörning förekommer hos 10–14 % av alla barn och kan vara kopplat till astma och reflux.

Obstruktiv sömnapné hos barn förekommer hos 1-2% och är vanligast mellan två till sex års ålder.

Orsaker

Orsaken är ofta övre luftvägsobstruktion så som förstorade tonsiller och adenoid, men OSA kan även vara ett delfenomen i annan sjukdom.

Riskfaktorer

Prematuritet
Barnfetma
Förekomst av allergisk rinit
Hereditet
Downs syndrom
Neuromuskulär sjukdom
Kraniofaciala missbildningar
Akondroplasi
Mukopolysackaridoser
Prader-Willis syndrom

Utredning

Symtom

Symtom nattetid

Snarkning eller (o)ljud vid sömn, hos spädbarn snarare ett snörvlande ljud
Andningsuppehåll
Orolig sömn
Sängvätning hos barn som varit torrt
Nattsvettning

Symtom dagtid

Ihållande nästäppa, nasalt tal
Munandning, hörbar andning, dregling, sniffbeteende
Dålig aptit
Dagtrötthet – sover middag mer än jämnåriga
Överaktivitet – lika vanligt som dagtrötthet
Koncentrationssvårigheter

Anamnes

Avplanad tillväxt (störd insöndring av tillväxthormon)
Recidiverande öroninfektioner eller andra övre luftvägsinfektioner
Allergi
Riskfaktorer

Status

Allmäntillstånd – vikt, längd, tillväxtkurva, trattbröst
Främre rinoskopi – polyper
Mun och svalg – förstorade tonsiller, adenoid
Hjärta och lungor – cor pulmonale kan utvecklas vid OSA hos små barn

Handläggning vid utredning

Hos i övrigt friska barn räcker oftast anamnes och status för diagnos.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom kan symtombilden vara svårtolkad på grund av övrig problematik.

Ställningstagande till nattlig andningsregistrering tas inom specialiserad vård. Be gärna föräldrarna filma barnet under sömn, både ansikte och bröstkorgens rörelser, inför eventuell remiss till specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

Central sömnapné – orsakas av periodvis avsaknad av andningssignaler från hjärnan under sömn, nedsatt lungfunktion eller gastroesofagal reflux
Laryngomalaci – trängsel i ingången till luftstrupen på grund av missbildade slemhinnor och/eller brosk, upptäcks ofta då barnet är några veckor gammalt

Behandling

Handläggning vid behandling

Lindrig OSA kan försvinna med tiden. Behandling kan ändå behövas eftersom konsekvenserna av obehandlad OSA är flera.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Nasala steroider kan övervägas i väntan på utredning eller kirurgisk behandling.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling är den vanligaste åtgärden vid OSA hos barn eftersom orsaken i de allra flesta fall är förstorade tonsiller och adenoid.

Uppföljning

Kirurgi har god effekt hos cirka 75 procent, ofta sämre resultat vid riskfaktorer. Föräldrarna bör vara informerade om att söka på nytt om barnet inte blivit bra efter operation.

Komplikationer

Utan behandling ger även mild OSA komplikationer i form av kroniskt dålig sömnkvalitet med påverkan både på psykisk och fysisk utveckling.

Vid obehandlad OSA riskerar barnet att utveckla missbildningar som Long Face Syndrome med:

felställningar i bettet – högt gomvalv, korsbett
trattbröst
allvarliga kardiovaskulära komplikationer – förhöjt blodtryck, pulmonell hypertension, cor pulmonale, dödsfall.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom eller syndrom kan snarkning och sömnapné komma i skymundan i övrig problematik. Det är dock viktigt att uppmärksamma symtom som snarkning som kan tyckas vara en bagatell men där en obehandlad OSA kan försämra barnets situation.