Hypoglykemi hos barn med diabetes

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

ICD-10-SE

E10.6A
Diabetes mellitus typ 1 med hypoglykemi utan koma
E10.0C
Diabetes mellitus typ 1 med hypoglykemiskt koma

Om hälsotillståndet

Denna rekommendation beskriver akut handläggning vid hypoglykemi hos barn med känd diabetes. Hypoglykemi innebär P-glukos mindre än 4,0 mmol/L, men symtom uppkommer oftast först vid P-glukos mindre än 3,5 mmol/L.

Utlösande faktorer

Exempel utlösande faktorer är:

  • för stora insulindoser
  • för lite mat
  • för hög fysisk aktivitet
  • infektioner, exempelvis gastroenterit
  • alkoholintag.

Utredning

Symtom

Symtomen kan variera och ibland vara svårtolkade:

  • skakningar, blekhet, hjärtklappning, svettning
  • trötthet, svaghet, huvudvärk, yrsel
  • illamående, hunger
  • dimsyn, dubbelseende
  • oro, irritabilitet, aggression, förvirring, tystnad, avvikande beteende
  • medvetandepåverkan, sluddrigt tal, krampanfall, koma.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

  • aktuella symtom, debut och duration
  • förekomst av glukossensor och insulinpump
  • aktuella sjukdomar och läkemedel.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • hjärta – puls, blodtryck, kapillär återfyllnad
  • lungor – andningsfrekvens, saturation.

Provtagningar

Följ P-Glukos vid misstanke.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handlägg enligt följande:

  • vid medvetslöshet – larma ambulans och ge akutbehandling
  • vid allmänpåverkan och/eller P-glukos mindre än 2,6 mmol/L– ge akutbehandling, barnet ska därefter bedömas akut inom specialiserad vård
  • vid full vakenhet men P-glukos mindre än 4 mmol/L – ge peroral behandling, vilket oftast är tillräckligt.

Insulinpumpar är ofta självreglerande och bör endast stängas av i samråd med specialiserad vård, annars risk för efterföljande diabetesketoacidos.

Akutbehandling

  • ge omedelbart glukos eller glukagon
  • följ vitalparametrar – medvetandepåverkan, andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck
  • följ P-glukos var 15:e minut och utvärdera effekten (mål mer än 4 mmol/L)
  • vid kvarstående medvetslöshet trots behandling – överväg andra orsaker.
Glukos

Ge i första hand glukos intravenöst vid allmänpåverkan:

  • injektion glukos 30 % (300 mg/mL) – 1 mL/kg som bolusdos under 5–10 minuter (kan vara vävnadsretande).
Glukagon

Ge glukagon intramuskulärt som tillägg till glukos eller om inte iv-nål kan sättas omedelbart, effekt nås efter 10–15 minuter:

  • barn under 25 kg (under 6–8 år) – injektion glukagon (1 mg/mL), 0,5 mL
  • barn över 25 kg (över 6–8 år) – injektion glukagon (1 mg/mL), 1 mL.
Peroral behandling

Ge i första hand druvsocker eller söt dryck till vaken patient som kan svälja säkert, upprepa vid behov:

  • druvsocker (dextros) – 1 tablett (3 g)/10 kg (med vatten för snabbare effekt)
  • söt dryck (saft, juice eller läsk med socker, ej sötningsmedel) – 0,5 dl per 20 kg.

Undvik mjölk som akutbehandling då fettet kan fördröja tömning av magsäcken.

Fortsatt behandling

Vid normaliserat P-glukos rekommenderas mjölk och smörgås vid behov för mer långvarig effekt, men beakta risk för hyperglykemi.

Efter glukos- eller glukagonbehandling rekommenderas alltid fortsatt akut observation och ordination inom specialiserad vård.

Egenvård

Barn med insulinbehandling rekommenderas ha tillgång till glukagonbehandling i hemmet.

Relaterad information

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2023-06-19
Godkänt av:
Nationella programområden barn och ungdomars hälsa

Hitta på sidan