Hypoglykemi hos barn med diabetes

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Denna rekommendation beskriver akut handläggning vid hypoglykemi hos barn med känd diabetes. Hypoglykemi innebär P-glukos mindre än 4,0 mmol/L, men symtom uppkommer oftast först vid P-glukos mindre än 3,5 mmol/L.

Utlösande faktorer

Exempel utlösande faktorer är:

  • för stora insulindoser
  • för lite mat
  • för hög fysisk aktivitet
  • infektioner, exempelvis gastroenterit
  • alkoholintag.

Utredning

Symtom

Symtomen kan variera och ibland vara svårtolkade:

  • skakningar, blekhet, hjärtklappning, svettning
  • trötthet, svaghet, huvudvärk, yrsel
  • illamående, hunger
  • dimsyn, dubbelseende
  • oro, irritabilitet, aggression, förvirring, tystnad, avvikande beteende
  • medvetandepåverkan, sluddrigt tal, krampanfall, koma.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

  • aktuella symtom, debut och duration
  • förekomst av glukossensor och insulinpump
  • aktuella sjukdomar och läkemedel.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • hjärta – puls, blodtryck, kapillär återfyllnad
  • lungor – andningsfrekvens, saturation.

Provtagningar

Följ P-Glukos vid misstanke.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handlägg enligt följande:

  • vid medvetslöshet – larma ambulans och ge akutbehandling
  • vid allmänpåverkan och/eller P-glukos mindre än 2,6 mmol/L– ge akutbehandling, barnet ska därefter bedömas akut inom specialiserad vård
  • vid full vakenhet men P-glukos mindre än 4 mmol/L – ge peroral behandling, vilket oftast är tillräckligt.

Insulinpumpar är ofta självreglerande och bör endast stängas av i samråd med specialiserad vård, annars risk för efterföljande diabetesketoacidos.

Akutbehandling

  • ge omedelbart glukos eller glukagon
  • följ vitalparametrar – medvetandepåverkan, andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck
  • följ P-glukos var 15:e minut och utvärdera effekten (mål mer än 4 mmol/L)
  • vid kvarstående medvetslöshet trots behandling – överväg andra orsaker.
Glukos

Ge i första hand glukos intravenöst vid allmänpåverkan:

  • injektion glukos 30 % (300 mg/mL) – 1 mL/kg som bolusdos under 5–10 minuter (kan vara vävnadsretande).
Glukagon

Ge glukagon intramuskulärt som tillägg till glukos eller om inte iv-nål kan sättas omedelbart, effekt nås efter 10–15 minuter:

  • barn under 25 kg (under 6–8 år) – injektion glukagon (1 mg/mL), 0,5 mL
  • barn över 25 kg (över 6–8 år) – injektion glukagon (1 mg/mL), 1 mL.
Peroral behandling

Ge i första hand druvsocker eller söt dryck till vaken patient som kan svälja säkert, upprepa vid behov:

  • druvsocker (dextros) – 1 tablett (3 g)/10 kg (med vatten för snabbare effekt)
  • söt dryck (saft, juice eller läsk med socker, ej sötningsmedel) – 0,5 dl per 20 kg.

Undvik mjölk som akutbehandling då fettet kan fördröja tömning av magsäcken.

Fortsatt behandling

Vid normaliserat P-glukos rekommenderas mjölk och smörgås vid behov för mer långvarig effekt, men beakta risk för hyperglykemi.

Efter glukos- eller glukagonbehandling rekommenderas alltid fortsatt akut observation och ordination inom specialiserad vård.

Egenvård

Barn med insulinbehandling rekommenderas ha tillgång till glukagonbehandling i hemmet.

Relaterad information

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2023-06-19
Godkänt av:
Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa

Hitta på sidan