Funktionella kräkningar hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

A09-P
Diarré och mag-tarmsjukdom där infektiös orsak förmodas
R110P
Illamående
R111P
Kräkningar

ICD-10-SE

A09.9
Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak
K59.9
Funktionell tarmsjukdom, ospecificerad
R11.9
Illamående och kräkningar

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att beskriva funktionella kräkningar och ge vägledning vid utredning av återkommande kräkningar eller illamående hos barn. För akuta buksymtom hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Definition

Kräkning innebär en ofrivillig eller självorsakad uppkastning av maginnehåll och kan ha många olika orsaker. Kräkningar med samtidiga diarréer är oftast orsakad av gastroenterit. Kräkningar utan diarréer kräver bredare diagnostiskt tänkande.

Utredning

Symtom

Vid funktionella besvär mår barnet oftast bra mellan besvären.

Anamnes

  • Kräkningar – frekvens, färg (gallfärgade, blodiga), tidpunkt (natt, morgon), samband med matintag.
  • Andra symtom – illamående, buksmärta, diarré, förstoppning, huvudvärk, viktnedgång, nedsatt aptit, feber.
  • Hereditet – särskilt migrän, cykliska kräkningar.
  • Läkemedel – exempelvis antibiotika.

Psykosocial anamnes

  • Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn.
  • Skolproblem – skolfrånvaro, mobbning, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete.
  • Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt.
  • Familjerelaterade problem – stress, ekonomiska problem, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp.
  • Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning.

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive vikt, längd.
  • Hjärta – frekvens.
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud.
  • Övrigt status utifrån symtom.

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover i differentialdiagnostiskt syfte. Funktionella besvär kan misstänkas vid avsaknad av tecken på bakomliggande organisk orsak.

Tecken på bakomliggande organisk orsak

  • Återkommande morgonkräkningar.
  • Återkommande kräkningar med debut efter 6 månaders ålder eller korrelerad till specifik mat.
  • Kräkningar med samtidig skrikighet, matvägran, hosta eller viktnedgång hos spädbarn.
  • Blodiga kräkningar.
  • Sväljningsbesvär (smärta, svårighet).
  • Blod i avföringen.
  • Resistens i buken.
  • Tillväxtrubbningar.
  • Samtidig kronisk sjukdom.

Vid tecken på bakomliggande organisk orsak rekommenderas vidare utredning.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg kontroll i differentialdiagnostiskt syfte:

  • Hb, glukos.
  • Transglutaminasantikroppar, F-kalprotektin, TSH, leverprover, elektrolyter.

Diagnoskriterier

Funktionella besvär från övre delen av buken innefattar diagnoserna funktionellt illamående, funktionella kräkningar samt cykliska kräkningar. Diagnoskriterier följer internationella kriterier (Rome IV).

Funktionellt illamående

För diagnos funktionellt illamående krävs samtliga av följande kriterier i minst 2 månader:

  • Besvärligt illamående som dominerande symtom minst 2 gånger per vecka, oftast inte relaterat till måltid.
  • Inte alltid associerat med kräkningar.
  • Symtomen kan inte, efter lämplig utredning, förklaras av annat tillstånd.

Funktionella kräkningar

För diagnos funktionella kräkningar krävs samtliga av följande kriterier i minst 2 månader:

  • En eller fler episoder med kräkningar per vecka i genomsnitt.
  • Ingen förekomst av självorsakad kräkning, ätstörning eller idisslande.
  • Symtomen kan inte, efter lämplig utredning, förklaras av annat tillstånd.

Cykliska kräkningar (CVS)

För diagnos cykliska kräkningar krävs samtliga av följande kriterier hos barn:

  • Två eller fler episoder med intensivt ihållande illamående och paroxysmala kräkningar som varar timmar till dagar inom en 6-månadersperiod.
  • Episoderna är stereotypa hos varje enskild patient.
  • Episoderna skiljs åt med helt symtomfria intervall på några veckor eller månader.
  • Symtomen kan inte, efter lämplig utredning, förklaras av annat tillstånd.

Differentialdiagnoser

Exempel på tillstånd som kan ge återkommande kräkningar eller illamående:

  • Funktionell buksmärta – särskilt funktionell dyspepsi eller bukmigrän.
  • Pylorusstenos – kaskadkräkningar hos barn < 1 månad.
  • Förstoppning.
  • Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
  • Komjölksproteinallergi, annan matallergi.
  • Celiaki.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
  • Endokrina sjukdomar – särskilt diabetes (nydebuterad eller ketoacidos vid känd diabetes) eller tyreoidearubbning.
  • Migrän.
  • Hjärntumör.
  • Ätstörning.
  • Yttre orsak – nedsvald främmande kropp, intoxikation.

Behandling

Handläggning vid behandling

Det är viktigt att informera om att funktionella besvär är ofarliga så att inte barnet ställs på diet i onödan.

Cykliska kräkningar

Vid misstänkt utlösande faktorer bör dessa undvikas, exempelvis känslomässig spänning, energibrist (fasta, infektion), sömnbrist, födoämnen (exempelvis choklad, ost), menstruation och åksjuka.

Ibland vid intensiva kräkningar kan barnet behöva inläggning för att få vätska (ofta glukos) intravenöst. Ibland kan även läkemedel mot illamående behövas.

Komplikationer

Komplikationer

Vid uttalade besvär kan rubbningar av elektrolyter eller syra-basbalans uppkomma.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Kräkningar hos barn 0-1 år, 1177

Kräkningar hos barn över ett år, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-05-17
Godkänt av:
Nationella programområden barn och ungdomars hälsa

Hitta på sidan