Funktionell diarré hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

K591
Funktionell diarré
A09-P
Diarré och mag-tarmsjukdom där infektiös orsak förmodas
K52-P
Icke infektiös inflammation i magsäck och tarm UNS

ICD-10-SE

K58.1
Irritabel tarm som domineras av diarré [IBS-D]
A09.9
Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak
K59.1
Funktionell diarré
K52.9
Icke-infektiös gastroenterit och kolit, ospecificerad

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att beskriva funktionell diarré och ge vägledning vid utredning av kronisk diarré hos barn. För akuta buksymtom hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Definition

Diarré

Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.

Indelning görs kliniskt enligt följande:

  • Akut diarré – duration flera timmar eller dagar.
  • Kronisk diarré – duration > 14 dagar.

Utredning

Symtom

Vid funktionell diarré har barnet flera stora oformade avföringar dagligen.

Anamnes

  • Avföring – mängd, frekvens, konsistens, färg, blod, slem (använd gärna Bristolskalan).
  • Utlösande eller lindrande faktorer – tarmtömning, gasavgång, måltid, stress.
  • Andra symtom – exempelvis buksmärta, illamående, kräkningar, förstoppning, viktnedgång, nedsatt aptit, feber.
  • Hereditet – särskilt celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Kost – överkonsumtion av sötningsmedel eller juice, aptit, diet.
  • Läkemedel – antibiotika, laxantia.
  • Utlandsvistelse, egen brunn.

Psykosocial anamnes

  • Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn.
  • Skolproblem – skolfrånvaro, mobbning, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete.
  • Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt.
  • Familjerelaterade problem – stress, ekonomiska problem, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp.
  • Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning.

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive vikt, längd.
  • Hjärta – frekvens.
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud.
  • Övrigt status utifrån symtom.

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover i differentialdiagnostiskt syfte. Funktionell diarré kan misstänkas vid avsaknad av tecken på bakomliggande organisk orsak.

Tecken på bakomliggande organisk orsak

Exempel på fynd som kan tala för bakomliggande organisk orsak:

  • Samtidig buksmärta, kräkningar, feber eller nedsatt ork.
  • Nattlig, blodig eller slemmig diarré.
  • Fettrik avföring.
  • Oklar eller återkommande feber.
  • Anemi.
  • Avplanad tillväxtkurva eller viktnedgång.
  • Försenad pubertet.
  • Långvarig diarré efter akut gastroenterit.
  • Positivt resultat vid elimination och provokation av komjölk.

Vid tecken på bakomliggande organisk orsak rekommenderas vidare utredning.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg kontroll i differentialdiagnostiskt syfte:

  • Hb, glukos, CRP.
  • Transglutaminasantikroppar, F-kalprotektin och TSH.
  • Bakterier och parasiter i avföringen.

Diagnoskriterier

Funktionell diarré

För diagnos krävs att samtliga av följande kriterier enligt Rome IV är uppfyllda:

  • Minst 4 smärtfria, stora, oformade avföringar dagligen.
  • Symtom sedan minst 4 veckor.
  • Debut mellan 6 månader och 5 års ålder.
  • Normal tillväxt och välbefinnande förutsatt normalt kaloriintag.

Differentialdiagnoser

  • Bakteriell eller parasitorsakad gastroenterit.
  • Postenteritiskt syndrom – lös avföring flera veckor efter akut gastroenterit.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – ulcerös kolit, Crohns sjukdom.
  • Förstoppningsdiarré.
  • Celiaki.
  • Laktosintolerans, komjölksproteinallergi, annan matallergi.
  • Cystisk fibros – kan ge pankreasinsufficiens med steatorré.
  • Hypertyreos – sällsynt före puberteten.

Behandling

Handläggning vid behandling

Generella råd vid funktionell diarré

Symtomen vid funktionell diarré avtar normalt i takt med att tarmen mognar, oftast före skolåldern. Det är viktigt att informera om att det är ofarligt så att inte barnet ställs på onödig diet.

Att minska mängden fibrer och öka fettintaget kan ge en bromsande effekt på tarmpassagen. Minskat intag av fruktjuice, fruktos och sötningsmedel samt ständigt sugande på nappflaska kan ha effekt på individnivå.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Diarré hos barn, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-05-17
Godkänt av:
Nationella programområden barn och ungdomars hälsa

Hitta på sidan