Buksymtom hos barn, akut

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

R101
Smärtor i övre delen av buken
R104P
Annan och icke specificerad smärta i buken
R100
Akut buk

ICD-10-SE

R10.4
Andra och ospecificerade smärtor i buken
R10.1
Smärtor i övre delen av buken
R10.0
Akut buk

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att ge vägledning vid akuta buksymtom (buksmärta, diarré, kräkningar) hos barn. Vid återkommande symtom hänvisas till separata rekommendationer om funktionell buksmärta, kräkning och diarré.

Om hälsotillståndet

Definition

Diarré

Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.

Indelning görs kliniskt enligt följande:

  • Akut diarré – duration flera timmar eller dagar.
  • Kronisk diarré – duration > 14 dagar.

Kräkning

Kräkning innebär en ofrivillig eller självorsakad uppkastning av maginnehåll som kan ha många olika orsaker. Kräkningar med samtidig diarré är oftast orsakad av gastroenterit. Kräkningar utan diarréer kräver bredare diagnostiskt tänkande.

Orsaker

Akuta buksymtom hos barn kan ha många orsaker. Även orsaker i organ utanför magen är viktiga att överväga, särskilt hos mindre barn som kan ha svårt att avgöra var en smärta kommer ifrån.

Nedan följer exempel på orsaker till akuta buksymtom hos barn.

Inflammation eller infektion

  • Appendicit – vanligare från 4 års ålder, men förekommer hos mindre barn.
  • Körtelbuk (mesenteriell lymfadenit) – vanligast i skolåldern.
  • Gastroenterit – av virus, bakterier eller parasiter.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – Crohns sjukdom, ulcerös kolit.
  • Gastrit, ulcus.
  • Hepatit, kolecystit, pankreatit.

Även infektioner utanför buken ger ofta buksymtom hos barn, exempelvis sepsis, meningit, urinvägsinfektion, pneumoni, tonsillit.

Tarmobstruktion

  • Förstoppning – vanlig orsak till buksmärta hos barn, särskilt i förskoleåldern.
  • Invagination – ofta tunntarm som dras in i kolon, vanligast < 2 års ålder.
  • Volvulus – rotation av tarm, oftast hos barn < 1 år.
  • Adherensileus – efter operation.
  • Pylorusstenos – hypertrofi av pylorus vid cirka 4–12 veckors ålder.
  • Inklämt ljumskbråck – vanligast de första åren, oftast hos pojkar.
  • Hirschsprungs sjukdom – medfödd avsaknad av ganglieceller i distala kolon.

Genital orsak

  • Pojkar (alla åldrar) – testistorsion, torsion av Morgagnis hydatid, epididymit.
  • Flickor (från puberteten) – graviditet (särskilt extrauterin), ovarialtorsion, ruptur av ovarialcysta, endometrios, salpingit.

Yttre orsak

  • Intoxikation – läkemedel, kemikalier, växter, svamp, droger, alkohol.
  • Trauma – cykelolycka, trafikolycka, fall från höjd.
  • Främmande kropp – nedsvalt föremål (passerar ofta, men kan ibland fastna, oftast i esofagus).
  • Misshandel.

Annan akut orsak

  • Malignitet – leukemi, buktumör, hjärntumör.
  • Allvarlig matallergi – anafylaxi, födoämnesinducerat enterokolitsyndrom (FPIES), eosinofil esofagit eller enterit.
  • Endokrin – nydebuterad diabetes, ketoacidos, akut binjuresvikt, hypertyreos.
  • Vaskulit – Henoch-Schönleins purpura.
  • Meckels divertikel – kan ge ileus eller blödning.
  • Förhöjt intrakraniellt tryck – hjärntumör, hjärnskakning, pseudotumor cerebri, hjärnblödning.
  • Konkrement – njursten, gallsten.
  • Hereditär – familjär medelhavsfeber, akut intermittent porfyri (främst tonåringar).
  • Ledrelaterade tillstånd – exempelvis coxit, spondylit, osteomyelit.
  • Psykisk ohälsa.

Utredning

Symtom

  • Allmänsymtom – trötthet, slöhet, feber, allvarligt sjuk enligt föräldrarna.
  • Buksymtom – buksmärta, kräkningar, diarré.

Anamnes

  • Buksmärta – lokalisation, duration, förlopp, intervaller, smärtvandring, rörelsekorrelation, tid på dygnet, relation till måltid.
  • Kräkningar – frekvens, färg, blod, tidpunkt.
  • Avföring – konsistens, frekvens, färg, blod, slem, inkontinens.
  • Miktion – frekvens, mängd, svårigheter, sveda, smärta.
  • Vätskeintag – mängd.

Ytterligare anamnes som kan ge vägledning till bakomliggande orsak:

  • Smitta – utlandsresa, kontakt med djur eller lantbruk, omgivningsfall.
  • Kost – opastöriserad mjölk, nytt födoämne.
  • Yttre orsak – trauma (mot huvud, mage), nedsvalt föremål, misstänkt intoxikation, alkohol/droger.
  • Gynekologisk – menstruation, sexualdebut, graviditet.
  • Läkemedel – antibiotika, laxantia, vaccinationer.
  • Tidigare operationer eller andra sjukdomar.
  • Hereditet.

Status

  • Allmäntillstånd – vakenhet, temp, vikt, längd.
  • Hjärta – frekvens.
  • Lungor – andningsfrekvens, saturation, indragningar.
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud, släppömhet.
  • Yttre genitalia – smärta eller svullnad i skrotum eller ljumske.
  • Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor, purpura.
  • Neurologiskt status vid behov.

Tecken på dehydrering

Dehydrering och perifer cirkulation kan bedömas utifrån kliniska tecken. Ju fler tecken, desto högre sannolikhet för en kliniskt betydelsefull dehydrering. Exempel på kliniska tecken:

  • Ökad hjärtfrekvens.
  • Fördröjd kapillär återfyllnad (≥ 3 sekunder).
  • Avvikande hudfärg.
  • Nedsatt hudturgor.
  • Perifer kyla.
  • Nedsatt miktionsfrekvens, torr blöja.
  • Torra slemhinnor.

Tecken på allvarlig infektion

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

Tecken på allvarlig infektion hos barn 221128.pdf

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg kontroll av akuta prover som CRP, Hb, glukos och urinsticka. Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid alarmerande kliniska fynd.

Alarmerande kliniska fynd

  • Medelhög eller hög risk för allvarlig infektion enligt Strama.
  • Kliniskt betydelsefull dehydrering.
  • Ihållande buksmärta – särskilt hos barn < 6 månader eller vid misstänkt smärta > 12 timmar.
  • Kräkningar – ihållande, blodiga eller gallfärgade (gulgröna).
  • Avföring – blodig, melena, nattlig eller uttalad diarré (särskilt vid ökande frekvens).
  • Andra fynd – peritonit, resistens i buk eller ljumske, ömmande testikel, ledsmärta, purpura, hematuri.
  • Misstänkt akut gynekologisk orsak.
  • Misstänkt nydebuterad eller tidigare känd diabetes eller njursvikt.
  • Yttre orsaker – intoxikation, trauma, främmande kropp, misstänkt misshandel.

Fortsatt handläggning

Vid avsaknad av alarmerande kliniska fynd rekommenderas fortsatt utredning utifrån misstänkt bakomliggande orsak, vid behov i samråd med specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

Exempel på mindre akuta tillstånd som ibland kan ge akuta buksymtom:

  • Matrelaterade orsaker – celiaki, laktosintolerans, komjölksproteinallergi.
  • Spädbarnskolik – skrikighet utan uppenbar orsak hos barn < 5 månader.
  • Funktionell buksmärta – irritabel tarm (IBS), funktionell dyspepsi, bukmigrän.
  • Funktionella kräkningar eller illamående, cykliska kräkningar (CVS).
  • Funktionell diarré.

Behandling

Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Ont i magen hos barn, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-05-17
Godkänt av:
Nationella programområden barn och ungdomars hälsa