Barn som far illa

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen ska fungera som stöd för hantering vid misstanke om att ett barn far illa. Personal i hälso- och sjukvård­­­­en har an­mäl­nings­skyl­dig­het enligt socialtjänstlagens kap 14 § 1 vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. 

Om hälsotillståndet

Definition

Olika sätt som barn kan fara illa på

  • Fysisk misshandel.
  • Psykisk misshandel.
  • Sexuella övergrepp – våldtäkt, sexuellt ofredande eller grooming (vuxen som tar sexuell kontakt med barn), sexuell exploatering
  • negativ social kontroll (hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap och sekter)
  • Könsstympning
  • Omsorgssvikt – försummelse, känslomässig otillräcklighet, fysisk vanvård (som bristande tandvård), kränkande behandling.
  • Hot, våld eller övergrepp från jämnåriga.
  • Upplevt våld- barn som vittne till vålds- eller sexualbrott i nära relation sk barnfridsbrott.
  • Eget missbruk eller annat destruktivt beteende
  • Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser på grund av förfalskning av symptom.

Riskfaktorer

Det finns en ökad risk att drabbas hos barn som har:

  • Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom
  • självskadebeteende eller skadebeteende mot djur
  • bevittnat våld i hemmet
  • förälder med missbruk eller psykisk ohälsa
  • förälder med allvarlig somatisk sjukdom eller som akut läggs in på sjukhus
  • förälder med intellektuell funktionsnedsättning
  • nära anhörig som avlidit
  • familj utsatt för svår stress som sjukskrivning, vårdnadstvist, arbetslöshet, fattigdom eller osäkerhet om uppehållstillstånd
  • samhällsplacerade barn.

Utredning

Symtom

Kroppsliga symtom som kan ge misstanke om att ett barn far illa

  • Hud – blåmärken, rodnader, brännskador, ärr.
  • Mun och svalg – skador på läppar, munslemhinna, tungband, tänder (inklusive dåligt tandstatus).
  • Frakturer – särskilt barn under två år.
  • Smärta – huvudvärk, buksmärta, muskelspänningar, generell värk.
  • Neurologi – oklar medvetandesänkning eller kramper hos spädbarn (abusive head trauma, AHT, skakvåld).
  • Tillväxt – viktförändring (både upp och ner), dålig längdtillväxt.
  • Graviditet, sexuellt överförbar sjukdom, blodsmitta.
  • Tecken på självskada.

Psykiska symtom som kan ge misstanke om att ett barn far illa

  • Depression, nedstämdhet, passivitet, självmordstankar.
  • Ångest, oro, dålig självbild, självskadebeteende.
  • Distanslöshet, aggressivitet, hyperaktivitet.
  • Sömnsvårigheter, mardrömmar.
  • Minnesstörningar, inlärningssvårigheter.
  • Ätstörningar.
  • Relationsproblem.
  • Missbruk.

Anamnes

Varningstecken för fysisk misshandel

Var observant på barn med

  • skador – på skyddade delar av kroppen, alla typer av skador hos spädbarn
  • avvikande vårdsökande – söker påfallande ofta för skador, söker sent med allvarlig skada eller söker för annan orsak än faktisk skada, undviker erbjuden vård
  • oklar orsak till skada – verkar inte stämma med anamnesen eller förklaring förändras över tid
  • bristande samspel – barnet signalerar rädsla eller extrem uppmärksamhet i samspel med föräldrar
  • beteende – exempelvis håglöshet, ängslan, oro, nedstämdhet, aggression, ohämmat socialt beteende och sexualiserat beteende.

Varningstecken för omsorgssvikt

Följande varningstecken förekommer hos barn som far illa:

  • de får skrika länge innan de tas upp eller lämnas utan vuxnas tillsyn
  • de sköts inte avseende hygien, byte av blöjor eller har inte adekvat klädsel för årstiden
  • tillväxtavvikelser, de får för lite/mycket mat eller mat på oregelbundna tider
  • dålig tandstatus
  • har social isolering
  • passas ofta av/passar äldre syskon eller andra barn
  • passas av ett stort antal tillfälliga vuxna eller personer påverkade av alkohol, droger eller psykofarmaka
  • de tar ett ansvar för sig själv och andra som inte är åldersadekvat
  • de har bevittnat våld i nära relation

Följande varningstecken förekommer hos förälder som sviktar i sin omsorg av barn:

  • Föräldrar som aktivt ignorerar, hotar eller känslomässigt avvisar barnet
  • inte verkar reagera på barnets behov av känslor, signaler och kontaktförsök
  • beskriver barnet på ett kränkande sätt
  • inte förmår möta barnet på dess nivå
  • inte har förmåga att förstå någon annans perspektiv eller är självupptagen
  • uteblir från planerade besök inom hälso- och sjukvården, där detta får konsekvenser för barnet
  • inte hämtar sitt barn från förskola i tid eller håller barnet hemma i perioder från förskola, skola och fritidsaktiviteter.

Status

Bedöm följande hos barnet:

  • allmäntillstånd
  • längd, vikt och iso-BMI
  • mun, svalg och tandstatus
  • öron – inspektion bakom och i öronen
  • hud – inspektion av hela hudkostymen
  • genital och perianal inspektion - vid riktad misstanke
  • psykiskt status-vid behov.

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om att barn far illa ska det göras en orosanmälan till socialtjänsten. Vid misstanke om fysisk misshandel eller sexuellt våld tas omgående kontakt med specialiserad vård för närmare undersökning och dokumentation.

Anmälningsplikt

  • Vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa föreligger anmälningsplikt enligt kap 14 § 1 i Socialtjänstlagen (SoL) för personal inom hälso-och sjukvård. Skyldigheten är personlig och kan inte delegeras.
  • Anmälan om oro för barn ska göras till socialtjänsten i den kommun barnet är folkbokförd.
  • Vårdpersonal kan inte vara anonym och det kan vara en fördel om flera i personalen eller chefen signerar en orosanmälan.
  • Vårdpersonal har skyldighet att lämna ut de uppgifter till socialtjänsten som kan vara av betydelse för deras utredning.
  • Vid misstanke om brott mot barn (fysiskt våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld) bör vårdpersonal även göra en polisanmälan via telefon 114 14 (dock ingen skyldighet). Det är därefter polisens uppdrag att förhöra patient och anhöriga. Rättsläkare kopplas vid behov in via specialiserad vård (efter polisanmälan).

Dokumentation i journal

  • Lås barnets 1177-konto vid misstanke om brott eller hotbild mot barn.
  • Dokumentera noggrant i dold journalmall de förhållanden som föranleder anmälan.
  • Journalför och fotografera status noggrant. Ange lokalisation och storlek på synliga skador.

Orosanmälan

  • Vid osäkerhet om orosanmälan ska göras – konsultera socialtjänsten (utan att nämna barnets/familjens namn)
  • Anmälan – bör vara skriftlig, men kan i skyndsamma fall ske muntligen och därefter kompletteras skriftligen.
  • Vid misstanke om fysiskt våld eller sexuella övergrepp (brottsmisstanke) – informera inte vårdnadshavare eller barnet om att anmälan görs.
  • Vid misstanke om omsorgssvikt – informera barnet och föräldrarna om att anmälan görs.
  • Vid misstanke om hotbild mot barnet – rådgör omgående med socialtjänsten för bedömning om skyddsbehov av barnet föreligger.
Rekommenderat innehåll i orosanmälan

Följande punkter tas med i anmälan:

  • anmälares namn, yrkesroll och kontaktuppgifter
  • tidpunkt och situation när anmälare träffat barnet, vem som var med och vem som gav vilka upplysningar
  • iakttagelser och förklaring till varför anmälan görs
  • befarade konsekvenser för barnets hälsa och utveckling
  • önskan om att socialtjänsten inhämtar vårdnadshavarens samtycke att återkoppla resultat av utredning till anmälare.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

När barn far illa, 1177

Relaterad information