Astma hos barn, akut anfall

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akut astmaanfall hos barn.

Om hälsotillståndet

Riskfaktorer

Riskfaktorer för dödlig utgång vid akut astmaanfall hos äldre barn är

  • tidigare intensiv- eller respiratorvård för astma
  • sjukhusvård eller akutbesök för astma senaste året
  • nyligen avslutad behandling med perorala steroider
  • ingen pågående underhållsbehandling med inhalationssteroid
  • överanvändning av beta-2-stimulerare
  • följsamhetsproblem med behandling
  • psykiatriska eller psykosociala problem
  • samtidig födoämnesallergi.

Utredning

Symtom

  • Andnöd med pipande, väsande andning och ofta rosslighet
  • Hosta

Anamnes

  • Aktuella symtom, debut och duration
  • Pågående infektion
  • Andra sjukdomar
  • Läkemedel
  • Allergi
  • Fysisk aktivitet

Status

  • Allmäntillstånd – barnet orkar inte leka eller prata, tilltagande trötthet eller oro, cyanos
  • Lungor – andningsfrekvens, indragningar, auxillär andning, ronki, saturation
  • Hjärta – frekvens

Handläggning vid utredning

Astma kan delas in i svårighetsgrader, vilket styr handläggningen.

Barn under två år

Svårighetsgrad Symtom Statusfynd
Svårt anfall Påverkad i vila, börjar bli trött Kraftiga indragningar, takypné > 50/min, saturation < 91 %
Måttligt anfall Opåverkad i vila, men påverkad vid lek Måttliga indragningar, takypné 40–50/min, saturation 91-96 %
Lindrigt anfall Opåverkad i vila, orkar leka Lätta indragningar, takypné 30–40/min, saturation > 96 %

Barn över två år

Svårighetsgrad Symtom Statusfynd
Svårt anfall Påverkad i vila, andnöd, orkar bara andas, talar enstaka ord Kraftiga indragningar, rikligt med ronki, saturation < 91 %
Måttligt anfall Nedsatt aktivitet, men orkar röra sig, påverkat tal Måttliga indragningar, ronki, saturation 91–96 %
Lindrigt anfall Opåverkad i vila, opåverkat tal Lätta indragningar, lätt väsande andning, oftast ronki, saturation > 96 %

Differentialdiagnoser

  • Viruskrupp
  • Främmande kropp
  • Pneumoni
  • Obstruktiv bronkit

Behandling

Akutbehandling

  • Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
  • Utvärdera effekt och upprepa behandling vid behov.
  • Bedöm behov av fortsatt behandling på akutmottagning eller ordinera behandling i hemmet. 
Syrgas

Ge syrgas vid saturation 92 % eller lägre, 5 liter/min på näsgrimma eller 10 liter/min på mask, målsaturation över 92 %.

Beta-2-stimulerare

Ge i första hand beta-2-stimulerare som inhalation i spacer, vid svår astma i nebulisator. Upprepa 1–3 gånger med 20–30 minuters intervall vid behov.

Steroid

Ge steroid peroralt (om barnet kan svälja säkert), som inhalation eller som injektion utifrån svårighetsgrad. Behandlingen har effekt efter 2–3 timmar.

Atrovent

Överväg ipratropium som inhalation i nebulisator vid utebliven effekt eller kraftig hjärtklappning. Kan ges tillsammans med beta-2-stimulerare. Upprepa vid behov tre gånger med 20–30 minuters intervall.

Adrenalin

Överväg adrenalin vid utebliven effekt vid svår astma, som inhalation eller injektion (intramuskulärt i lårets utsida). Upprepa med 20–30 minuters intervall vid behov. Kontrollera puls regelbundet.

Behandling i hemmet

Rekommendera fortsatt behandling och uppföljning (skriftligt) utifrån om barnet har en astmadiagnos med underhållsbehandling eller enbart sporadisk behandling i samband med infektioner.

Ge råd om att alltid ge beta-2-stimulerare vid symtom, initialt 2–4 doser med 30 minuters mellanrum, därefter var 3–4:e timme. Sök akut sjukvård vid utebliven eller enbart kortvarig effekt.

Ett akut anfall tyder på bristande astmakontroll och patientens underhållsbehandling bör ökas enligt behandlingstrappan (steg 1–5) för astma hos barn.

Vissa barn, särskilt yngre barn (0–5 år), kan behöva ny klinisk bedömning inom några dagar. Dessutom bör barn som haft ett akut anfall följas upp inom sex veckor.

Handläggning vid behandling

  • Vid svåra besvär – larma ambulans, ge akutbehandling.
  • Vid måttliga besvär – ge akutbehandling.
  • Vid lindriga besvär – ge akutbehandling vid behov, ordinera behandling i hemmet.

Patientmedverkan och kommunikation

Relaterad information

Andningssvårigheter, Rikshandboken barnhälsovård

 

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-10-05
Godkänt av:
Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa