Allergisk rinokonjunktivit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

Initial utredning och diagnos

Specialistvård

Svåra symtom som ej svarar på adekvat behandling (po antihistamin, ögondroppar med antihistamin/kromoglikat, nässpray med kortison/antihistamin) och ev po kortisonkur
Misstanke om komplikation eller för differentialdiagnostik
Utvidgad utredning exempelvis behov av fiberskopi (ÖNH), AIT (lungkliniken/barnkliniken), pricktest (hud/barnkliniken), ögon (ögonkliniken)

Remissrutiner

Remiss till specialistvård är aktuellt vid:

Oklar diagnos eller differentialdiagnostiska problem
Otillfredsställande behandlingseffekt trots adekvat behandling
Svåra symtom av specifikt IgE-allergen där AIT-behandling kan vara aktuellt

Remissinnehåll

Remiss från primärvård till specialistvård:

Behov av allergiutredning/pricktest/AIT barn – överväg remiss barnkliniken
Övervägande rinitbesvär där annan genes än allergi övervägs – remiss ÖNH
Uttalade ögonsymtom som ej svarat på behandling – remiss ögon
Tydligt behov av pricktest – remiss hudklinken
Tydlig frågeställning
Anamnes: yrke, atopi, ev gjord allergiutredning, tobaksvanor, aktuella symtom, komorbiditet, medicinering
Somatiskt status med fokus på ögon, näsa, svalg, lungor och hud
Aktuell behandling

Remiss från specialistvård till primärvård:

Beskrivning av patientens tillstånd
Skäl till medicinjustering & aktuell medicinering
Rekommenderad uppföljning
Råd om handläggning vid försämringar

Om hälsotillståndet

Definition

Allergisk rinokonjunktivit (rinit och konjunktivit) är en vanlig form av allergi som ofta är underdiagnostiserad och underbehandlad och som kan ha en negativ påverkan på livskvaliteten.

Förekomst

Allergisk rinokonjunktivit debuterar oftast före 30 års ålder.
Prevalensen beräknas till cirka 20-30 % av alla barn och vuxna.
Incidensen tycks öka i västvärlden.

Orsaker

De vanligaste allergenerna är pollen, pälsdjur och kvalster.

Riskfaktorer

Atopisk hereditet
Rökning eller exponering för tobaksrök

Samsjuklighet

Astma
Atopiskt eksem
Oralt allergisyndrom (OAS) – korsreaktion med frukter, grönsaker eller nötter som ger klåda i mun och svalg vid känd pollenallergi

Utredning

Symtom

Allmänna – trötthet, sömnstörning
Ögon – klåda, rodnad, ökat tårflöde i båda ögonen
Näsa – stickningar, klåda, nysningar, klar sekretion och nästäppa

Anamnes

Riskfaktorer
Samsjuklighet
Exponering för luftvägsallergen i bostad, skola, på arbete eller i fritidsmiljö
Dygnsvariation
Tidssamband med pollensäsong eller exponering av pälsdjur
Misstänkt födoämnesreaktion

Status

Allmäntillstånd
Ögon – injektion eller svullnad konjunktivalt
Ögonlock – svullnad, ibland kullerstensmönster (papiller) vid evertering av nedre ögonlocket
Näsa – klart sekret, nästäppa, slemhinnesvullnad, överväg undersökning efter avsvällning
Lungor

Handläggning vid utredning

Typiska symtom och fynd räcker för att ställa diagnos.
Provtagning kan övervägas vid tveksamhet.
Ett positivt provsvar innebär sensibilisering men räcker inte för diagnos, även symtom vid kontakt med allergen krävs.
Misstänkt astma bör utredas, då rinit kan förvärra astma.

Barn i förskoleåldern med rinokonjunktivit kombinerat med andra allergiska symtom bör utredas inom specialiserad vård.

Provtagningar

Laboratorieprover

Vid oklara symtom kan provtagning vara motiverat med exempelvis phadiatop eller pricktest

Differentialdiagnoser

Allergisk rinit

Kronisk icke-allergisk rinit, vasomotorisk rinit
Virusinfektion
Adenoid
Polyp – näspolypos, cystisk fibros
Systemisk sjukdom, tumör
Medfödd anatomisk anomali
Främmande kropp
Trauma med septumdeviation
Läkemedelsbiverkan, överdosering av förkylningsnässpray

Allergisk konjunktivit

Virusinfektion
Främmande kropp
Torra ögon
Pterygium
Annan inflammation – blefarit, keratit, episklerit, sklerit

Behandling

Handläggning vid behandling

Elimination – begränsa om möjligt exponering av allergenet
Symtomlindring – prova näs- och/eller ögonsköljning med koksaltlösning
Patientinformation – informera om sjukdom och behandling, erbjud gärna utbildning vid behov
Läkemedel – rekommendera i första hand receptfria läkemedel vid lindriga och kortvariga besvär
Uppföljning – utvärdera behandlingseffekt

Patientens besvär styr behandlingen.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Vid allergisk rinit

Vid lindriga besvär rekommenderas peroralt antihistamin. Vid mer ihållande besvär kan nasal steroid provas (till barn från 3 års ålder). Preparaten kan kombineras vid otillräcklig effekt.

Vid allergisk konjunktivit

Vid enbart ögonsymtom räcker ofta lokalbehandling (natriumkromoglikat eller antihistamin). Vid samtidig rinit rekommenderas peroralt antihistamin. Kombination av lokal- och peroralbehandling kan ges vid otillräcklig effekt.

Vid svåra besvär

Perorala steroider kan ibland övervägas vid svåra besvär och otillfredsställande effekt av annan behandling (endast efter särskilt övervägande till barn).

Utvärdering av läkemedelsbehandling

Vid utebliven effekt av adekvat läkemedelsbehandling bör annan orsak till besvären övervägas.
Vid otillräcklig effekt av given behandling kan allergispecifik immunterapi (AIT) inom specialiserad vård övervägas.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Allergier och överkänslighet, 1177

Relaterad information

Lokalt tillägg Allergisk rhinokonjunktivit i samarbete mellan: Malin Weiland, specialistläkare i allmänmedicin (ALK-lungmedicin), Carola Alm-Niemi, specialistläkarna i allmänmedicin (ALK- barn- och ungdomars hälsa), Erika Petschler, specialistläkare barnkliniken Sunderby sjukhus och Laszlo Toth, specialistläkare Lungkliniken Sunderby sjukhus.