Intellektuell funktionsnedsättning

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

F79-P
Psykisk utvecklingsstörning

ICD-10-SE

F71
Medelsvår psykisk utvecklingsstörning
F72
Svår psykisk utvecklingsstörning
F79.9
Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning - utan uppgift om beteendestörning
F73
Grav psykisk utvecklingsstörning
F70
Lindrig psykisk utvecklingsstörning

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser redan diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning (IF) hos vuxna.

Om hälsotillståndet

Definition

Intellektuell funktionsnedsättning innebär:

  • Både generellt nedsatt kognitiv förmåga enligt standardiserade test och nedsatt adaptiv förmåga.
  • En begåvningsmässig funktionsnedsättning som uppstått under utvecklingsperioden och är av sådan omfattning att personen behöver särskilt stöd av samhället.

Diagnos ställs efter sammanvägning av intervjuer, observationer och psykologtest och graderas i lindrig, medelsvår, svår eller grav.

Förekomst

Ungefär 1,5 % av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning. Motsvarande diagnos i ICD-10 är psykisk utvecklingsstörning. Av dessa är cirka 75 % av lindrig art.

Diagnos ställs oftast hos barn men kan ställas även i vuxen ålder, exempelvis:

  • då inlärningsproblem tidigare maskerats eller givits andra förklaringar
  • hos nyanländ vuxen, där diagnos inte ställts i barndomen.

Orsaker

Orsaker till IF kan vara kromosomavvikelser som Downs syndrom eller Fragil X. Andra orsaker kan vara påverkan på hjärnan under utvecklingsperioden som hjärnmissbildning, hjärnblödning, infektion, trauma eller neurologisk sjukdom. I många fall är etiologin okänd.

Samtidiga problem och sjukdomar

Hos personer med IF kan följande förekomma:

  • Epilepsi hos cirka 30 %, svårare IF innebär högre förekomst.
  • Andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser som rörelse-, syn- eller hörselnedsättning, autism och adhd.
  • Att genetiska syndrom kan medföra ökad risk för specifika sjukdomar eller organavvikelser.
  • Generellt ökad risk för somatisk och psykisk sjukdom, även till följd av sämre levnadsvanor.
Speciellt vid Downs syndrom

Downs syndrom är orsak till cirka 10 % av IF. Då finns en ökad risk för följande:

  • Infektionskänslighet.
  • Obstruktivt sömnapnésyndrom, trång anatomi i mellanansikte, stor tunga och nedsatt muskeltonus.
  • Hudinfektioner med torr och fnasig hud.
  • Autoimmuna tillstånd som typ 1-diabetes, celiaki (cirka 5 %) och alopecia areata.
  • Hypotyreos.
  • Ögon- eller öronbesvär (trånga hörselgångar med benägenhet för vaxpropp).
  • Hjärtproblem, övervikt och metabolt syndrom.
  • Tidig demens med debut från 35–50 års ålder.
  • Tandlossning och nedsatt salivproduktion.

Utredning

Vid utredning av vuxen med misstänkt IF och inför remiss för psykologutredning bör remissen innehålla:

  • Utveckling under barnaåren? Tidigare utredning gjord?
  • Skolgång, antal år, godkända betyg?
  • Körkort?
  • Arbete? Relationer? Familj?
  • Medicinskt status. Annan bakomliggande sjukdom? Syndrom?
  • Blodstatus, TSH, längd, vikt. 

Det är ofta svårt att få fram relevanta data på nyanlända vuxna.

I kontakten med hälso- och sjukvården har en person med IF ofta svårt att själv redogöra för sin situation. Därför behöver nästan alltid en anhörig, personal eller assistent som känner personen väl vara med som stöd vid vårdsituationer. För att underlätta inför besöket finns särskilda kommunikationsstöd exempelvis bildstöd.

Beakta att föräldrar kan ha snarlik behovsbild eller funktionsnedsättning. Det behöver man ta hänsyn till i de kontakter och stöd som ges.

Symtom

En person med IF kan ha nedsatt förmåga att uttrycka symtom eller annat kroppsligt obehag. Allt från enkla somatiska tillstånd till smärta eller psykiska besvär kan ge beteendeförändringar.

Anamnes

Anamnes tas med fördel upp med stöd av anhörig, personal eller assistent som känner personen väl.

Socialt

  • Boende, familjeförhållanden, stödinsatser, god man/förvaltare, assistans.
  • Ekonomisk försörjning, god man/förvaltare.
  • Sysselsättning, fritidsaktiviteter, förändringar i vardagslivet.
  • Alkohol, nikotin, fysisk aktivitet, sexualanamnes.

Medicinskt

  • Allmänt mående, nytillkomna besvär.
  • Läkemedel och interaktioner. Läkemedelsgenomgång.
  • Vaccinationsstatus.
  • Deltagande i screeningprogram (mammografi, cellprov).
  • Övervikt, undervikt, kost.
  • Menstruationssmärta, preventivmedel.
  • Regelbunden tandläkarkontroll.

Psykiskt

Var observant på symtom och förändrat beteende, ta fasta på objektiva fynd, särskilt vid:

  • Sömnrubbning, även snarkning och andningsuppehåll.
  • Gråt eller rädsla.
  • Aptitförändring/viktnedgång, tidigt uppvaknande och försämring av psykiska symtom under morgontimmar (kan tala för depression).
  • Sjävdestruktivitet, utåtagerande beteende, tvångshandlingar, autistiska beteenden.

Status

Undersök utifrån symtom och anamnes.

  • Hjärta och cirkulation – blåsljud, blodtryck
  • Ögon – keratokonus, blefarit, katarakt eller synnedsättning
  • Öron – vaxpropp eller annan hörselnedsättning
  • Rörelseorgan
  • Buk
  • Hud
  • Psykiskt status

Handläggning vid utredning

  • En somatisk undersökning är i vissa fall svår att genomföra. Använd gärna bildstöd som förberedelse. Rådgör med någon som känner patienten väl.
  • Om provtagning behövs men är svårt trots förberedelser inklusive bildstöd, försök att samordna med eventuell sedering av annan orsak, exempelvis tandsanering.
  • Demensbedömning bör övervägas vid varje kontroll efter 40 års ålder.

Demensbedömning

  • Information om tidigare funktions- och aktivitetsförmåga fås via habiliteringsteam, kommunal hälso- och sjukvård.
  • Boendepersonal kan använda verktyget Tidiga tecken för att kartlägga förändring.
  • CAMCOG har visst värde. MMT går ej att använda.
  • Det är vanligt med strukturella hjärnförändringar utan att det finns symtom. Därför är bilddiagnostik av mindre värde.

Provtagningar

Laboratorieprover

Eftersom många patienter med IF kan ha svårt att beskriva hälsoproblem kan det finnas skäl att ta översiktliga årliga blodprover, exempelvis blodstatus, blodsocker och TSH.

Överväg ytterligare prover beroende på misstänkt diagnos.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser till demens att överväga:

  • understimulans
  • depression
  • hypotyreos
  • syn- eller hörselnedsättning
  • skalltrauma

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandla och förebygg sjukdomar på sedvanligt sett.
  • Anpassa informationen så att patienten blir så delaktig i vården som möjligt.
  • Säkerställ att ordinerade åtgärder genomförs, vid behov med stöd av personal och anhöriga.
  • Planera uppföljning med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg.

Förebyggande åtgärder

Person med Downs syndrom bör vaccineras mot pneumokocker (SOSFS1994:26) och influensa.

Behandlingsval

Omvårdnad

Rätt anpassat bemötande, stöd och kravnivå i boende och sysselsättning är avgörande för att förebygga och minska sjukdomar och beteendeproblem.

Läkemedelsbehandling

Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel. Börja med låg dos, titrera upp långsamt. Följ samma strategi vid nedtrappning och utsättning. Det är vanligt med polyfarmaci.

  • Vid depression, ge SSRI i första hand.
  • Vid Alzheimers sjukdom, efter övervägande kan kolinesterashämmare provas.
  • Vid epilepsi, vanligt med suboptimal behandling. Remittera till specialist vid behov.

Habilitering

Habilitering

Syftet med habilitering är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande, samt att skapa förutsättningar för aktivt deltagande i samhällslivet. Habiliteringens uppdrag och insatser varierar stort mellan regioner.

Insatsplan och SIP

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig hälso- och sjukvård. Insatserna kan utföras inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, regionens primärvård och specialiserade vård, vuxenhabilitering eller genom samarbete mellan dessa.

Vid insatser från både kommun och region kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av dessa aktörer med samtycke från personen det gäller.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning är exempelvis:

  • Hjälp att samordna olika samhällsinsatser och nätverksmöten.
  • Stöd att hitta individuella anpassningar för att skapa struktur i vardagen med exempelvis schema och tekniska hjälpmedel.
  • Stöd för att underlätta kommunikation med bilder och tekniska hjälpmedel.
  • Kognitiva eller kommunikationshjälpmedel, datoranpassningar eller ortoser.
  • Rådgivning av sjuksköterska och vid behov ansvarig läkare i medicinska frågor.
  • Råd om sexualitet och preventivmedel via exempelvis MVC eller ungdomsmottagning.
  • Motions- och träningsrådgivning samt utfärdande av träningsprogram.
  • Stöd till personens nätverk exempelvis handledning, samtal och information.
  • Information till berörda om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser.
  • Utredning av behov av bostadsanpassning.

Samordnad individuell plan – SIP, 1177

Uppföljning

Personer med IF bör följas medicinskt enligt lokala rutiner och ha en fast vårdkontakt. Regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång rekommenderas. Det är vanligt med polyfarmaci och överförskrivning av neuroleptika.

Levnadsvanor

Levnadsvanor

För låg fysisk aktivitet är vanligt. Det finns evidens för vinster med ökad fysisk aktivitet avseende påverkan på riskfaktorer inom metabolt syndrom samt för minskat utmanande beteende. Förutsättningen är kontinuerlig coaching, oftast med stöd av närstående eller personal som då behöver involveras. Ofta behövs liknande stöd för hälsosamma matvanor.

Försäkringsmedicin och intyg

Intyg

Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten. Vid utfärdande av intyg, inhämta information från fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog med flera när så behövs. Respektive vårdgivare bidrar då med information kring de aspekter av patientens funktionsnedsättning de känner till.

Körkort

De personliga och medicinska krav som krävs för körkort, finns i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort. Medelsvår till svår IF utgör hinder för innehav. Vid lindrig IF krävs ett särskilt läkarintyg för körkortstillstånd och Transportstyrelsen gör därefter en individuell helhetsbedömning av lämpligheten. Samråd med vuxenhabiliteringen vid behov.

Läkar- och synintyg, Transportstyrelsen

Parkeringstillstånd och färdtjänst

Parkeringstillstånd och färdtjänst ansöks om i den kommun där personen är folkbokförd.

Ekonomisk ersättning och bidrag

Arbetsförmedlingen

Nedsatt arbetsförmåga kan ibland kompenseras med ekonomiskt stöd, ändrad arbetsorganisation, alternativt arbetssätt eller arbetsplatsanpassning. Arbetsförmedlingen gör en behovsbedömning och prövar rätt till särskild hjälp.

God man och förvaltare

En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person.

God man, förvaltare och framtidsfullmakt, Sveriges domstolar

LSS - Lagen om stöd och service till vissa med funktionsnedsättning

LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionsnedsättning som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och service- eller gruppbostad. Regionens insatser består av råd och stöd.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177

Tandvård

Personer med stöd enligt LSS har rätt till en bedömning av munhälsan samt nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Intyg utfärdas av exempelvis LSS-handläggare eller distriktssköterska.

Personer utan insats enligt LSS men med funktionsnedsättning kan också ha rätt till tandvårdsstöd. Då behövs intyg av läkare.

Tandvård om du har en funktionsnedsättning, 1177

Tandvård om du har stort omvårdnadsbehov i dagliga livet, 1177

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-08-24
Godkänt av:
Nationella programområden rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin